Here we go again!

Jag har inte skrivit på bloggen under en längre tid och jag har inget annat att skylla på än Emma, vår jack russellvalp som nu är 12 veckor. Det är ganska så skönt att få lägga bort sig själv och det man gör ett tag för att leva i en valps liv där mycket är spännande och ibland även skrämmande. Passar nu på att förbereda mig inför Almedalen medan hon sover. Till största delen kommer jag att fokusera på seminarier eller möten som har tema digitalisering. En del av mig känner dock en stor frustration för tittar man på paneldeltagarna är det oftast samma personer som deltar, dvs xx, nn och yy. Har vi inte prövat detta koncept tillräckligt länge nu? Jag inser ju även att jag går på dessa seminarier för att jag brinner för dessa frågor men är det inte så att det gör alla andra som sitter i samma lokal som mig? Kan inte detta bidra till barriärer istället för möjliggörande eller påverkan? Varför pratar vi inte om hur vi kan involvera medborgare och patienter att ställa krav på oss beslutsfattare? Vem vill idag stå i en bankkö när man kan sköta ärenden när man har tid och i lugn och ro? Varför anpassar vi oss efter en stelbent organisation? Ska vi verkligen se digitalisering som en innovation? Tekniken finns ju men inte arbetssätten i vår egen verksamhet eller generellt. Varför är utvecklingen så fragmenterad och delegerad? Vill vi inte ta ett digitalt ledarskap? Eller bör frågan snarare vara om vi tillåts ta ett digitalt ledarskap för vi är många som knackar på dörren för att utveckla hälso- och sjukvården bredare och inte bara i projektform. Jag får väl ta med mig dessa frågor till Almedalen. Är dock väldigt otålig och frustrerad men även orolig för utebliven handling och ledarskap. Nu ska jag läsa Riksrevisionens rapport Den offentliga förvaltningens digitalisering -En enklare, öppnare och effektivare förvaltning?